Hösten närmar sig med stormsteg. Eller så är den redan här. Regnet kommer och går och det är inga varma vindar som drar ner från Hovärken. Och med hösten kommer skolstarter, på alla nivåer. Några har sin allra första skoldag nu i veckorna, vissa börjar sitt sista år i skolbänken, medan andra har en blank kalender och tar dagen som den kommer. Oavsett hur ung eller gammal man är tycker jag att hösten är lika med förändring.

Och förändring det kommer det bli för min del. Efter ca ett och ett halvt år utanför skolbänken ska jag nu tillbaka och gnugga geniknölarna lite. Jag tar mitt flyttlass söderöver, närmare bestämt till Uppsala, för att skaffa mig en utbildning. Och framförallt göra någonting annat, se någonting annat och uppleva någonting annat. Jag tror man behöver det när man kommer från en sådan liten by som Lofsdalen. Tro nu inte att jag kommer försvinna för alltid. I will come back!

Det känns lite vemodigt att lämna denna pärla. Lämna vintersäsongens alla dagar och helger som alltid har funnits i mitt liv. Man skulle kunna säga att jag praktiskt taget är född och uppvuxen i denna skiduthyrning tillsammans med mina bröder. Jag var bara 2 månader gammal när säsongen drog igång och min farmor fick sitta barnvakt. Mamma fick, istället för att vara föräldraledig, varva skidmeckning med ammning det första halvåret. När jag var 14 år gick jag in och började jobba de allra flesta helgerna under vintern och de två senaste åren har jag jobbat heltid. Nu kommer jag inte att vara där och ta emot alla kunder som kommer. Jag kommer inte att få återse alla Ni "stammisar" som troget kommer tillbaka år efter år. Jag kommer inte heller att få träffa Ni nya gäster som förhoppningvis hittar till oss under vintern. MEN, jag kan garantera att jag kommer att gästspela någon gång då och då. Det kommer jag inte undan :)

Det är en konstig känsla jag får när jag försöker föreställa mig att jag inte kommer att stå där varje fredag eftermiddag och dra ur blöta skosulor, för att därefter känna den härliga doften som kommer. Eller kliva upp kl 05.30 morgonen senare och göra klart alla bokningar inför den nya sportlovsveckan. Men någonting säger mig att jag inte kommer sakna just de två sakerna. Någonting jag däremot kommer sakna, är de morgnar man vaknar och solen går upp över Lofssjön mot en klarblå himmel, samtidigt som Hovärken bevakar över vår by i en gnistrande skrud av nyfallen snö.

Ha en fortsatt trevlig höst och vinter allihopa!

Vi ses och hörs!